I helgen gick vi 2 etapper på Sörmlandsleden. Vi startade i Lida (Botkyrka) och tog oss under första dagen på etapp 6 till Paradiset (Huddinge), ca 12 km + några extra när vi irrade omkring i skogen :)
Vi var ett glatt gäng som inte kände varandra sedan tidigare. Eller jo, rättare sagt, några hade träffats vid Treckers Inn i Abisko efter Fjällräven Classic och nästan alla förutom 2 hade gått Fjällräven Classic 2012 - men dessa 2, Susanna och Kim, lär vi kunna övertala till 2013 eller senast 2014 (Classics 10-års jubileum)! Alla är med i Fjällräven Classics inofficiella men ack så glada och aktiva facebook-grupp.
 |
| Gänget: Kim, Magnus, Susanna, Lars, Krister, Annette, Heidi, Rikard. |
Krister hade organiserat hela vandringen på ett suveränt sätt! Jag träffade Krister och Kim redan på pendeln ner till Tullinge och i bussen mot Lida stöttade vi då på Lars och Rikard. Susanna och Magnus hade tagit bilen till friluftsområdet och väntade på oss i Lida. Efter en kort stärkning med banan och diverse och fotoshoot kunde vi äntligen ge oss iväg! Klockan måste ha varit strax före 13?
Första rasten tog vi vid Kvarnsjön:
Sedan blev det matpaus.
 |
| Kim och Krister lagar god (...) frystorkat. |
 |
Även Susanna och Magnus mumsar frystorkat.
Det diskuterades en hel del vilka märken som är bäst. Vad kom vi fram till egentligen??? |
 |
| Rikard vädrar fötterna. Han hade stukat foten så sent som i tisdags men här verkar han må bra och ger tummen upp. |
 |
| Heidi biter på en pinne. |
Glatt vandrade vi i det fina vädret. Tempot var behagligt, alla hängde med. Det fanns t.o.m. tid för svamp-, bär- och äppelplockning.
Senare träffade vi på ett par. Killen kände igen våran Krister: "Men det var ju till dig jag sålde min GPS." "Ja, just det, vad roligt." Ännu roligare med tanke på att Krister precis hade ledd oss "fel". Inget vi la större märke till men plötsligt hade vi stannat och killarna började diskutera vart vi skulle. Haha. Han skulle behövd den dära killens GPS då. Susanna, Rikard och jag målade ut värsta scenariot. Vi hade tyckt att det hade varit roligt med lite mera dramatik. Men det löste sig (dessvärre?) snabbt. Paret skulle gå till sjön Trehörningen och tälta där. Dom gick åt motsatt håll som vi. Jag tänkte och undrade "men var det inte där vi också skulle tälta?" Men vi var på väg åt andra hållet. Senare - vid sjön Trehörningen i Paradiset - träffade vi dem igen :D Dom hade kommit fram för längesen. Hehe.
 |
| Våra tält. Ett litet dass syns på höger sida. |
 |
| "GPS-paret" och Kim vid lägerelden. Paret hade installerat sig i den mysiga stugan. |
 |
Det grillades korvar, svampar, grönsaker i folie med vitlök och - flintastek. Jepp!
Ja, och marshmellows som efterrätt så klart. |
 |
| Krister bjöd oss på en fin-fin wirre! Det fanns även vin och rom med honungssmak från fjärran. Smaskens! Vi fick även smaka på exklusivt espresso som Lars bjöd på. Vilken lyxvandring! |
 |
| Trehörningen/Paradiset i skymningen. Vackert. |
Söndag morgon sov vi länge, de flesta av oss i alla fall.
 |
| Lars i sitt lätta tält. |
 |
| Rikard var vaken tidigt och hann med ordentlig (fot)tvätt i sjön. |
Sedan var det dags för frukost vid sjön. Vad vackert det är i Huddinge alltså!
 |
Vad äter en friluftare till frukost? Gröt? Müsli? Bröd med jordnötssmör? Gröt i påse?
Ja du. Det finns många alternativ att välja mellan och ännu mer att diskutera :)
"Stugan" syns i bakgrunden. Den har t.o.m. en kamin! Ska nog försöka övertala min friluftsälskande man
att vi ska dit snart när det börjar bli kallare! |
 |
| Trehörningen på morgonen. Vackert, vackert. |
Att vandra Sörmlandsleden är ju inte direkt samma som fjällen. Och nu tänker jag på vattentillgång. Man får tänka till lite och ha extra vatten med sig. Visst går det att dricka vattnet från sjön men det är nog ingen höjdare. På morgonen knatade därför Kim och Magnus iväg tillbaka till Paradiset och hämtade vatten från en pump. Från vindskyddet där vi tältade var det ca 1,5 km. När de kom tillbaka med fulla vattenflaskor åt oss alla var det mycket uppskattat! Tack än en gång!
 |
Heidi är redo och ivrigt för att komma iväg. Och bar för första, längre gången sin lilla klövjeväska.
Den skulle ju tyngra ner henne men det gick inget vidare. Hon pep under hela vandringen i princip, ville alltid vidare, var alltid ivrig. |
Vi fortsatte vandringen från Paradiset till Rudan i Haninge. Det är etapp 5, 13 km. Denna etapp 5 är Kristers etapp. Han hade varit etapp-ansvarig i 2 år och bl.a. dragit om leden på ett antal ställen. Han hade en del att berätta och vi stannade till då o då. Nu gick vi inte fel en enda gång. Han kunde etappen i sömnen.
 |
| Magnus - fotografen - fotar. |
 |
| Vem fotar vem? |
Efter några kilometrar var det dags för fika-/matrast vid Riddartorp.
 |
| Krister, f.d. etappansvarig och organisatör av denna vandring. Ett proffs kan man väl säga. |
 |
| Piphunden. |
 |
Lars hade blivit hungrig och lagade sin pasta carbonara. För övrigt en helt vanlig Knorr-påse som kan köpas på vilken Ica/Konsum/Vi som helst.
Han hällde i kokande vatten och väntade en bra stund. Det verkade smaka bra :) |
 |
Detta är ju då Rikards fot. Lindning hjälper mot stukning och säkert andra besvär.
Han klarade sig fint! |
På eftermiddagen kom vi fram till Rudans gård. Jag hade aldrig varit där på sommaren. Men oj vad fint det är där! Det var garanterat inte sista gången på Rudan. Och garanterat inte sista gången jag gick dessa etapper. Fantastiskt vackert och - fantastiskt sällskap. Det måste man säga.
 |
| Uggelkojan vid Trehörningen, Paradiset. |
Bilder: Krister Kollberg och Lars Sjölund
