Ja, förvisso bör detta inlägg ha kommit mycket tidigare. Jag bör ha berättat om min resa, jag kanske borde ha sagt några ord om hur det gick på New York Marathon.
Det har varit många som har hört av sig till mig och undrat varför jag inte har skrivit något. Vänner har t.o.m. varit bekymrade och ringde när de inte såg någon uppdatering av bloggen på länge. Efter min resa till det fascinerande landet Nepal har det hänt en del saker i mitt huvudet. Kort sagt har jag helt enkelt inte velat skriva något. Upplevelsen har skakat om mig rejält. Jag saknade ord och valde att behålla intrycken för migsjälva. Faktum är att jag fortfarande håller på att bearbeta resan. Dock hade jag gärna bjudit på några bilder i detta inlägg men tyvärr krånglar blogger. Det kanske kommer senare.
Kontrasten mellan Nepal och New York kunde inte ha varit större. Det blev en smärre chock.
Som alla vet har ju maran inte blivit av. Jag hade ändå inte kunnat springa eftersom jag tog med mig en förkylning hem från Nepal. Men nu har jag gjort mitt val och kommer att göra ett nytt försök 2015.
Vad står näst på tur? Tja, kanske inte så mycket. Först vill jag bli frisk från en förkylning som har plågad mig sedan julafton. Visserligen är jag anmält till Vätternrundan med Fredrikshof men suget har inte infunnit sig än. Det kanske kommer nu med Lisa Nordén som inspiration efter kvällens alla priser på idrottsgalan! Grattis tjejen! Om 2 veckor ska vi åka iväg till lägret i Vägsjöfors med skidåkning i Branäs. Det ska bli kul i alla fall. Hoppas att min längdkompis Elle kan följa med.
Namaste.