Hur ska man äta?

Denna fråga har jag ställt mig förr. Men då handlade det mera om vilken typ av "diet" alltså kost som är bäst? LCHF eller kolhydratrik, när man håller på med uthållighetsträning.

Frågan har gått runt i huvudet ännu mer sedan jag läste Jonas Coltings inlägg i hans blogg om hans brors Fredriks matvanor. Fredrik Colting äter nämligen mest råa produkter, råa ägg, lever, kött, kyckling, allt. Och då ska det vara av "bra kvalitet". Jag har funderat mycket på vad vi stoppar i oss. Jag har kanske mindre funderat över kolhydrat- eller fetthalten men mer över kvalitén på maten, kvalitén på råvarorna. Ämnet gjorde mig ännu mer fundersamt när jag tittade på en debatt på Filip och Fredriks "Breaking News" som handlade om de framtida epidemierna. En sakkunnig dam [...] från Karolinska trodde på att ökat penicillin-motstånd i våra kroppar kommer att skapa stora problem i framtiden. Operationer kan inte utföras längre då kroppen inte längre reagerar på penicillin, en enkel infektion kan inte botas längre, etc...

Jag har ju hört att höns (och säkert andra djur) får antibiotika för att göra dom mer tåliga när de vistas utomhus tex. Vad innehåller äggen då? Hur påverkas vi av alla bekämpningsmedel som lägger sig som ett tungt täcke på i princip allt som växer utomhus? Konserveringsmedel? När vi köper pålägg för vårt bröd som vi nu kanske har bakat hemma med enbart krav och ekologisk märkta varor, vad får vi då? Ost utan konserveringsmedel? Hittade 1 Grevé med enbart 1 E-nummer. Men det är klart, annars blir väl osten mögligt på en gång? borde kanske ha kollat på mögelostar direkt.... Salami utan socker och smakämnen? Hittade till slut italiensk, 10 år lufttorkat skinka som innehöll enbart kött och salt. Skinka från Italien - kanske av bra kvalitet men hur har dom det med djurskötseln därborta? Fodret? Hur bidrar mitt val till miljöpåverkan? Hade inte närproducerat skinka med griskött från svenska gårdar varit ett bättre val? Huvudet snurrar, jag tappar matlusten och aptiten.

Nej, det är inte lätt. Och nej, jag har inte blivit en "eko-tant" som ska bara klä sig i trasiga linnekläder och flytta till Rosenhill (inget emot linnekläder och Rosenhill!!!). Men man funderar ju. Ska kroppen prestera och framför allt mår bra livet ut så bör man kanske skänka en tanke på vilken sorts bränsle den använder och vilken kvalitet bränslet har.

Kvällens mål blir en klassiker i Garcia-huset: Kyckling med couscous och smaksatt crème fraiche. Hittade couscous från Saltå Kvarn, likaså torkade frukter från samma hus. Eko-persilja och kycklingens hemgård står på förpackningen (har dock ingen aning vad den åt till frukost). Smaksatt crème fraiche är en färdigprodukt från Arla (aja baja, kunde ha blandat själv med ekologisk honung, rosmarin och chèvre från granngården?).

Och kring all detta tänker man på människorna i södra Pakistan. Då ändras hela bilden och jag frågar mig inte längre hur jag ska äta utan blir oerhört tacksam för att man har något att äta överhuvudtaget.

Kebnekaise 2011

Misslyckat Kebnekaise-bestigning än en gång men underbart vecka i fjällen.

Så kan man nog sammanfatta vandringsveckan som började i Nikkaluokta och gick till Sälka via Kebnekaise Fjällstation och Singi och sedan tillbaka.

Jag älskar den svenska fjällen. Så är det bara!

Dag 1: Nikkaluokta - Kebnekaise Fjällstation

Gänget: Jan, Daniel, svågern Stefan, svägerskan Abbi, mamma

Ladjujaure

Den klassiska vyn med Tuolpagorni i mitten

Dag 2: Kebnekaise bestigning

Bestigningen fick avbrytas pga vädret. Vi hamnade i ett enda tjockt molntäcke...

Att ta sig över Kittelbäcken är en utmaning i sig.

Skolklassen vände pga dimman.

Dimma och snöregn. Ingen bra dag för en bestigning.

Dag 3: Kebnekaise - Singi

Dagen började med lite duggregn och slutade med nästan-storm (15 m/s) och hård regn. Enligt Tarfalas forskare hade det inte regnat så pass mycket på ett dygn sedan 10 år tillbaka.

Äntligen framme i Singistugorna. Några torra kläder hittades väl. Och te och whiskey värmde inifrån.

Dag 4: Singi - Sälka

Vi rustade med regnställ men fick inte en enda droppe på oss. Istället tittade solen fram. En härlig dag!

Det finns ju faktiskt inget bättre än frystorkat på fjällen!
(Som tur var så fick jag även mammas halva portion. Annars hade jag inte klarat mig.)

Oh så många renar vi såg denna gång. Vilka vackra djur...

Jåkkarna bar på mycket vatten. Det var inte så lätt att hitta ett bra ställe för vad.

Mamma var modig med hjälp av stavarna och Daniel. Abbi och Stefan letar fortfarande :)

Så vackert...

Kvällen vid Sälka stugan. Bastade i vedeldad bastu. Efteråt prövade jag ett bad i den iskalla jåkken. Fantastiskt. Helt underbart.

Dag 5: Tillbaka till Singi.

Vädret blev lite sämre igen. Men nu handlar ju inte vandringen bara om vädret ;-)

Raststugan där vi skulle laga mat (frystorkat så klart). Oh vad jag hade sett framemot det. Redan några minuter in på vandringen på morgonen hade magen börjat kurra. Så kom vi tjejer fram för att höra att killarna hade beslutat att vi skulle dra vidare direkt till Singi. Jag bröt nästan ihop. En kort snack-paus skulle vi göra. Jag raffade åt mig allt jag kunde men det räckte ju inte på långa vägar. Någon kilometer före dagsmålet Singi tappade jag rejält. Blev så otroligt trött att jag på allvar började fundera på att stanna och lägga mig in i riset för att sova. Efter 1,5 portioner frystorkat i stugan samt en fruktsoppa med mjölk som efterrätt vaknade jag något. Fruktansvärd!

Dag 6: Singi - Kebnekaise Fjällstation

Det är nog första gången jag fick uppleva Singi utan regn (ja, till och med solsken) och utan blåsväder. Alla började ta av sig. Senare under dagen fick kläderna åka på igen och så började det regna igen...

Vid Singistugorna.

Singi på morgonen

 Dag 7: Kebnekaise Fjällstation - Nikkaluokta

Solsken och den vackraste dagen på hela vandringen. Fin avslutning av veckan. Vi tjejerna tog båten över Ladjujaure och killarna gick istället (ca 5 kilometer tror jag det är, eller?). Killarna var framme före oss :D Vi njöt alla av renburgare och våfflor med grädde och hjortronsylt. Glupska jag fick inte bara både burgaren och våfflorna utan även halva mammas våffla och halva Daniels våffla.

Detta ser man inte varje dag!

I mål. Tyvärr...

Eftersom vi inte kom upp på Keb får vi väl börja att planera nästa resa upp. Hehe.