Nu är VM över och Spanien är CAMPIONE! Grattis! Tyskland kom 3:a och de stackars Holländare fick silver. Ett utmärkt resultat för europeisk fotboll tycker jag. Tyskland är stolt över sitt lag och tränaren ska t.o.m. få en medalj från den nya förbundspresidenten (jag vet inte riktigt för vad men det är kul i alla fall).
Både VM och helgens pass ägde för min del rum i den tyska småstaden Wesel som ligger ca 15 mil norr om Düsseldorf vid Rhen-floden. Trots den groteska värmen (upp mot 40 gräder) lyckades jag genomföra ett långpass på 9,5 km i lördags och ett snabbpass på 6 km i söndags. Men då var jag tvungen att gå upp strax innan kl. 6 och börjar passen kl. 6.30. När jag kom tillbaka i lördags vid 7.30-tiden visade thermometern redan 27 grader!
Egentligen skulle långpasset gå ut på 14 km men med tanke på väderförhållandena och att jag aldrig hade sprungit längre än 10 km så bestämde jag mig för 12 km. Att det sedan enbart blev 9,5 berodde på att det var lite svårt att välja ut en lämplig route. Visserligen hade jag med mig min GPS-klocka och efter exakt 6 km vände jag om och ville springa samma bana tillbaka. Då hade det ju blivit 12 km. Men problemet var att jag då hade sprungit mot solen på en väg utan ett enda träd. Och det vågade jag inte. Tillbakavägen gick istället via den lilla byn där mina föräldrar bor. Människorna som var uppe tittade på mig som om jag vore helt galen. Tror inte heller att dom är så vana vid att se löpare/joggare i deras by. Som jag minns byn från min uppväxt är idrott inget man sysslar med. Möjligtvis fotboll men allt annat hade man bara hört talas om eller sett på TV.
Under båda pass hade jag på mig mina nya kompressionsstrumpor. Strumporna i svart är från CEP och inköpt på runnersstore. Det känndes suveränt. Jag inbillar mig att strumporna gjorde ett stort bidrag till att jag inte fick någon träningsvärk och att återhämtningen gick så pass snabbt. Dessutom hade jag precis köpt ett par korta tights samt en ny keps. Jag hade med mig en keps men den var av bomull och väldigt tungt. Redan på väg till centralstationen (buss till Skavsta) var kepsen genomsvättat. Den nya kepsen är så pass lätt att den knappt känns, vit och av funktionsmaterial. Dessutom har den ett svett-band vid pannan.
Tiden som skulle hållas under långpasset (14 km på 85 minuter -> 6.06 fart) klarade jag inte. Farten blev istället 6.7. Snabbdistansen på 6 km skulle utföras på 36 minuter. För mig blev det 38 minuter. Känns väl lite sisådär. Är lite efter programmet vilket visar att jag inte är i form för att klara halvmaran på 2 timmar. Har väl inte förväntat mig det heller men man kan ju alltid hoppas och göra sitt bästa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar