Oj, vad jobbigt det var. Vi var 3 stycken i min grupp, ledaren (en tjej vars namn jag glömt bort) och Sven, en äldre, pigg kille i 50 års åldern kanske. Intervallerna gick ca i 5.30-farten vilket var behagligt under första intervallen men ack, så jobbigt under andra. Tredje gick något bättre igen. Jag fick andnöd, liknande astma under intervall 2 och då gav ledaren ett mycket bra tips:
"Koncentrera dig på utandningen, andas högt och i takt med löpstegen. Inandningen kommer av sigsjälv. Det behöver man inte aktivt jobba med."
Och det hjälpte faktiskt. Fick bort spärren i lungan! Tack! Sträckan längs med Hammarbykanalen var fantastisk! Rakt, inga backar, ingen trafik, knappt någon ute på den tiden. Och som en bonus får man otroligt fina lägenheter att titta på :)
Kvart i 8 samlades vi igen under bron för gemensam nedjogg tillbaka till Zinkensdamms IP. Efter enbart någon minut löpvila efter sista intervallen var benen laddad till max för nedjoggen. Och så kände även en av killarna som ville dra iväg för fullt. Ledaren stoppade oss lite. Nedjoggens syfte är ju att få bort mjölksyran ur benen och att återskapa en bra cirkulation igen. Konstigt nog så gick nedjoggen i nästan samma tempo som mina intervaller men det kändes otroligt lätt. Bara en mental sak! Vet man att man springer intervaller så är det per definition jobbigt. Och är man inställd på att varva ner så är det skönt och lugnt. Lustigt.
Distans: 12.20 km
Maxfart: 3.16 km
Långa intervaller vid Hammarbykanalen. Foto: Skärmdump från Garmin Connect. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar