Tester inför maran

I helgen var det mycket fokus på att testa rutinen och utrustningen inför kraftprovet den 28 maj.

Spring Cross - lördag
I lördags var det dags för Spring Cross 2011. Maken Daniel sprang Herrar 6 km och jag sprang Damer 6 km.

Frukost
På morgonen laddade jag med risgrinsgröt, 1 kiwi, kanel/socker, en cappuccino och ett ägg-knäckebröd. Avslutade frukosten ca kl. 9.30. Kl. 12.15 började tävlingen. Kändes mycket bra!

Planen var att genomföra tävlingen som ett lugnt träningspass, backträningspass, då jag skulle springa ett lå(ååååå)ngpass dagen efter. Om jag på köpet lyckas med att förbättra min tid från ifjol (39:53) så är jag väl glad för det. Struntade i Friskis&Svettis uppvärmningen och körde ca 1,5 km lugn jogg med lite enkel löpteknik. Egen uppvärmning medför att man får trängas in i slutet av startfållan och jobba upp sig under de första 2,5 kilometrarna. Mycket energislösande, mycket intervaller, broms på nedförsbackar. Vid ca 3 km hade jag lite mer utrymme. Sprang loppet på (uppskattningsvis) 75% av maxkapacitet. När jag var trött så hängde jag mig på en rygg, när jag blev pigg igen så körde jag om och försökte lägga mig på en ansträngande nivå utan att dra på mig för mycket mjölksyra - tröskelnivån. Jag tog samtliga uppförsbackar med en "sprint" och tillät mig inte att vila på krönet. Vilan kommer på nedförsbacken där jag släppte kontrollerat utan att bromsa. Min Garmin visade exakt 36 minuter vid målgången. På Spring Cross resultatlistan läser man 36:21. Mycket märkligt med en skillnad på 21 sekunder???? Förstår inte alls och har skickat ett klagomail. Någon sekund ok, men 21? Nämen vänta. Tittar nu på videon igen och ville leta upp damens resultat som jag sprang om på upploppet. Så ser jag att hon kom in på 36:22 med en 188:e plats. Alltså precis efter mig. Det måste alltså vara bruttoresultaten, alltså den tid det tar från startskottet till passering av mållinjen. Men eftersom jag passerar startlinjen 21 sekunder efter startskottet så får jag en total bruttotid på 36:21. Så måste det vara.

Utrustningen
Jag hade på mig mina nya Adidas Salvation, Salomon 3/4 tights och min nya adidas shirt (passande till skorna). Garmin Forerunner 305 var ett måste och svettbandet kom väl tillpass när temperaturen var kring 20 grader. Så provade jag för första gången ett par shorts/kalsonger/underställ av funktionsmaterial för att dels slippa blöta trosor och dels att trosorna hamnar på en icke önskat plats under pågående belastning. Shortsen är av märket Nike och inköpt på Runner's Store (Nike Pro Core 2.5 Comp Short Dam). Det är utstyrseln jag hade tänkt mig för maran. Allt fungerade utan anmärkning förutom shortsen:

• Etiketterna var ca 1 dm långa och irriterade. När jag väl hade klippt bort dem så irriterade istället skärningskanten!
• Trodde att storlek medium skulle va lagom för mina 60 kg och 175 cm. Men benkanten stannar inte på sin plats och shortsen åker uppåt i alla fall (för stor storlek?). Inte nog med det så trycker tyget i ljumskan (för liten storlek?).
• Jag får i alla fall peta ut shortsen från skinkorna. Det var ju exakt det jag ville undvika. Men icke....
• Materialet är det inget fel på.

T-shirten sitter inte bara toppen utan är också riktig snygg tycker jag.

Här  kan man se hur jag spurtar in i mål (skriv in "Annette Garcia" och klicka sedan på namnet för att se videon). Mycket armviftande men jag lyckades "plocka" 3 medlöpare. Placeringen blev 188 av 557. För Daniel gick det sämre i år, han kom in i mål på 39:54, förra året hade han en tid omkring 36 minuter - vi bytte helt enkelt. Han har dock varit förkyld i en längre period nu. Här ser man hur han kämpar mot en konkurrent på upploppet (skriv in "Daniel Garcia").

Cykling - lördag

Men en 6-kilometerslöpning var inte tillräckligt denna fina lördag. På kvällen tog jag ut racern och körde bort mot älskade Ågestavägen. Jag hade enbart 45 minuter till min förfogan och tiden skulle utnyttjas med en snabbdistans på cykeln eller hur man nu kallar det för när man sitter och pressar. Det var kul!

Långdistans med Team Stockholm Marathon - Söndag

Frukost

Kl. 8.30 avslutade jag frukosten som bestod av en stor portion joghurt (grekisk + mascarpone) blandat med 2 kiwi, 2 ägg-knäckebröd och 1 cappuccino. Kl. 10 började passet. Frukosten var för maffigt och hann inte igenom systemet. Kände mig uppstoppat och fick inte tid med ett ordentligt toalettbesök.

Samling inför starten.

Våra ledare Per, Ewa, Stina och okänd. Per och Stina var med i Portugal och peppade oss därborta.

4.30-gruppen längs Djurgårdskanalen. Vackert, vackert...

På schemat stod 32 km. Vi utgick ifrån Östermalms IP och första varvet, ca 15 km gick på Södra Djurgården. Vid Östermalms IPn skulle vi sedan få banan, vatten och sportdryck innan vi skulle fortsätta på andra varvet runt Brunnsviken. Det var knappt att jag hann ta mig tillbaka med gruppen till varvningen. Kämpade för varje steg, hade knappt någon ork kvar. Sportdrycken (Maxim orange/lemon, samma som serveras under Maran) var mycket uppfriskande. Jag bad Anders Szalkai som serverade om ytterligare en kopp "Ja, självklart och lycka till" var svaret. Klart att man kände sig något piggare ;-) Men sen kom stoppet i benen igen efter den 16:e kilometern. Nej, det gick bara inte. Skulle inte kunna hänga på ytterligare 16 kilometer. Jag vände och bröt helt enkelt. På väg tillbaka mötte jag Marie och Göran som ledde 4.45 timmars-gruppen. Marie frågade om jag inte ville hänga på dem. Tvekade en kort stund men lät dom sedan springa förbi. Det var inte min dag trots en uppmuntrande "high-five" av förbispringande Göran (vad gulligt han var).

Anders var kvar vid kontrollen och frågade om allt var bra. Han sa att jag ändå fick ihop ett bra pass med 17,5 km och att jag inte behövde känna mig ledsen. Tack, det var snällt. Men jag var ledsen. Hur kunde jag vara så dum att köra en tävling och hård cykling dagen innan ett 32K-långpass?

Lärdom:

1. Ladda inför ett långpass precis så som inför en tävling. Nedvärdera inte ett sådant pass.
2. Ät i GOD TID innan passet så att man i lugn och ro hinner med toabesöket (när jag efter passet tog det lugnt i en alldeles tom omklänningsrum kom en tjej springandes in och slängde sig på toaletten, det lät som taket ramlade; hon kom ut och mumlade något om "löparmage"; sedan var det bara att skynda sig ut för att inte bli yr av doften)
3. Ät inte för mycket och inte för tungt på tävlingsdagen.

Ikväll väntar ett plåster på såret: distanspass/återhämtningsjogg.