På programmet stod snabbdistans, 6 km längs Årstaviken. Jag sprang ihop med en förkyld marathon-löperska med ett pb på 3.12 och en 2010:s tid på premiärmilen på 46 minuter. Tur att hon var förkyld! Däremot verkade det gå alldeles för långsamt för henne ändå och hon pratade på, ställde frågor om det ena och det andra medan jag flåsade och försökte få ur mig något svar. Fick håll igen (man ska inte flåsa och prata samtidigt, inte bra!). Jag tyckte att jag hade en dålig dag, var ju trött och hängde inte alls med. Ville t.o.m. stanna längs vägen för att spy. Så kändes det.
Väl därhemma jackade jag in klockan i datorn och analyserade resultaten:
Distans: 6 km
Tid: 33:14 min
Medelfart: 5.32 min/km
Total distans (inkl. uppvärmning och nedjogg): 10.40 km
Vänta nu. Det innebär att jag hade sprungit 5 km på 27:40 minuter!!! Inte sant! Det är ju ett nytt pb även om det var under träningen. Men jag förbättrade mig med 1:20 jämfört med vårruset och nu sprang jag t.o.m. en kilometer mer?! Pb på 6 km ligger på drygt 39 minuter (Run for Water, flack bana som kan jämföras med gårdagens bana). Det är hela 6 minuter förbättring på ca 6 månader! Helt sanslöst bra!
Så roligt. Att man kan vara nöjd över några minuter! Det hade jag aldrig trott, hade inte heller trott att jag skulle kunna förbättra mig så pass på ett halvt år.
Skulle jag vara i bra shape så skulle farten innebära en sluttid på milen på 55:20 och på maran 3:53. Mmmmhhhh....
Strax efter Årstabron började snabbdistansen. Vissa sprang söder rund, ca 9,5 km och vissa kompletterade snabbdistansen med ett intervall på 3 km på samma sträcka. Foto: Skärmdump Garmin Connect. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar