Första passet i snön - i livet!

Rak och fin sträcka med lite nivåskillnader, det gillar Annette. Skärmdump Garmin Connect.

... och jag lever. Jo det är klart man lever (tror jag i alla fall?). Men jag, och jag ska väl säga, vi klarade oss från skador. Varken Lisa eller jag halkade. Lisa hade skor med dubbar och jag satte på mina broddar. Fungerade alldeles utmärkt. Men visst var det ansträngande. Delvis kändes det som om man springer i sand, på beachen. Förutom att det var 5 grader kallt ute och helt vitt :)

När vi klev ur bilen på Coops parkeringsplats vid Huddingevägen i Stuvsta kändes det helt galet. Vad håller vi egentligen på med? Det blåste, snöade och vi skulle springa längs med Ågestavägen. Har man lite vett i huvudet så stannar man inne med en kopp te. Fast nej. Har ju varit lite deppigt tidigare att jag inte lyckats ta mig ut. Att springa i snö är verkligen fostrande. Det ställer särskilda krav på benmuskulaturen, hälen och balansen (=bålmuskulaturen). Det är en mycket bra träning. Vi chattade och sprang. Vi började i rätt så lugnt tempo men drog på efter en stund. Då vart det tystare. Men efter någon kilometer behövde jag sakta ner lite. Och då hamnade vi i ett behagligt prattempo igen. Fastän tempot var behagligt så fick benen en rejäl omgång. Det kommer att bli träningsvärk imorgon!

På mig hade jag dubbla strumpor (mina kompressions, samt Adidas träningsstrumpor), mina vintertights, långärmad merinoull, funktions t-shirt, Haglöfs softshell löparjacka, reflexväst, handskar, pannband och keps. Och jag kan säga: det var alldeles för varmt! Det hade räckt gott o väl med enbart min merinoull t-shirt istället för dubbla t-shirt och enkla strumpor. Särskild fötterna var alldeles för varma. Åt andra sidan blev jag inte heller blött eller fick kalldrag.

För de som bor kring Huddinge, Stuvsta, Älvsjö, Farsta kan jag verkligen rekommendera Ågestavägen. Jag gillar den skarpt. Härligt löpning i fin miljö. Bilarna stör faktiskt inte mycket alls. Till vår glädje upptäckte vi även ett gäng skidåkare i skogen, med pannlampor på! Chanserna har verkligen ökat radikalt för ett första försök på lördag! Det blir pannlampor även för oss.

I veckan blev det ett spinningpass där jag kunde ta ut mig ordentligt. Nästa gång ska jag prova med pulsklocka och mäta min maxpuls. Vi ska se om vi även kan klämma in ett långpass på helgen. Kanske Ågestavägen igen? Fast då hemifrån och till Farsta? Varför inte?! Dit har jag aldrig joggat faktiskt. Kan ju ta bussen tillbaka om jag vill. Ah, vi får se helt enkelt.

Nu luktar brödet ifrån ugnen och ska ut. Mums!

Distans: 10,06 km

Tid: 1:03:52 h

Medelfart: 6,20 min/km

Maxfart: 4,43 min/km